På Placera använder vi cookies på vår sajt för att få den att fungera korrekt, personalisera innehåll och annonser och för att analysera hur sajten används. Genom att godkänna accepterar du att cookies används. Läs mer och hantera inställningar

Dystra siffror ökar trycket på ECB

Makro Industrin i Tyskland ångar på men sedan var det egentligen slut på de goda nyheterna när de preliminära inköpschefsindexen för EMU-området presenterades. Det ökar trycket på ECB att leverera nya stimulanser i samband med nästa veckas penningpolitiska besked.

Det var både goda och dåliga nyheter när de preliminära inköpschefsindexen för oktober publicerades under fredagsmorgonen. Mest dåliga för att vara ärlig och bilden av den tudelad ekonomi som målas upp förstärker den lite negativa synen.

Det kombinerade inköpschefsindexen för EMU-regionen sjönk till 49,4 och halkade därmed återigen under det 50-streck som, enligt tumregeln, markerar gränsen mellan tillväxt och nedgång. Senast indexen låg under 50 var i juni men det mest oroväckande är förstås att inköpschefsindexet nu befinns sig i en klar, negativ trend.

Nedgången i det sammanvägda inköpschefsindexet förklaras helt av en fortsatt nedgång i tjänstesektorn medan industridelen av indexet klarar sig betydligt bättre och fortsätter uppåt.

Det är inte speciellt svårt att spåra den stora skillnaden mellan industri- och tjänstesektor till förnyad smittspridning runt om i EMU-området och de nya karantänsåtgärder som detta tvinga fram. Redan tidigt, och utgående från tidigare erfarenheter, stod de klart att eventuella karantänsåtgärder skulle slå betydligt hårdare mot tjänstesektorn.

I industrin är möjligheterna att hantera konsekvenserna av karantänsåtgärderna bättre och eftersom världshandeln trots allt tuggar sig uppåt så hålls hjulen rullande. Indexet steg i oktober till 54,4 och vi får faktiskt gå tillbaka till 2018 för att hitta ett industriindex på motsvarande nivåer. Även om vi på Placera skulle hävda att någon sorts nivåjämförelse mellan nu och 2018 inte är lämplig då industrin den här gången är på väg att återhämta sig från en extrem situation. Det bidrar till att hjälpa upp höstens siffror och fortfarande är det en bra bit kvar innan kapacitetsutnyttjande är tillbaka på mer normala nivåer.

Det finns dessutom stora skillnader mellan industrin i olika delar av EMU-området. Det är i princip bara en fortsatt kraftig återhämtning i industritunga Tyskland som bidrar till att industriindexet fortsätter uppåt. Här steg indexet från 56,4 i september till höga 58,0 i oktober. I Frankrike noterades istället en marginell försvagning från 51,2 till 51,0.

Tjänsteindexet i EMU-området i stort sjönk från 48,0 till låga 46,2. Även här klarar sig Tyskland något bättre med en nedgång från 50,6 till 48,9 medan Frankrike, där indexet redan tidigare befann sig under 50-nivån, sjunker till 46,5. Övriga länder särredovisas inte.

Den negativa tolkningen av fredagens index är förstås att det här indikerar att ekonomin i EMU-området återigen backar. Det som kanske mest oroar är att företagen fortsätter att skära ner på personalstyrkan. Även i industrin.

En mer positiv tolkning av siffrorna är att den underliggande efterfrågan trots allt verkar finns där bara Corona-spridningen kommer under någorlunda kontroll. Dessutom ökar det här givetvis trycket på både EU, ECB och de enskilda länderna att presentera nya åtgärder för att stävja de negativa, ekonomiska effekterna.

Först ut är ECB som redan nästa torsdag ska ge sitt nya penningpolitiska besked. Successivt har förväntningarna på att banken på det mötet ska presenterar nya åtgärder justerats upp och troligen är fredagens inköpschefsindex det som får bilan att falla. Utökade obligationsköp är väl det som ligger närmast. Om inte, lär det bli stökigt på finansmarknaden.

Att det dröjer innan ekonomin i EMU-området återgår till det normala finns det däremot ingen som helst tvekan om. Vad nu det ”nya normala” egentligen är?

I det sammanhanget var torsdagens publicering av Riksbankens undersökning av de svenska storföretagen intressant läsning. Storföretagen talar själva om det ”nya normala” där hänsyn ska tas till förändrat beteende hos hushållen, nya försörjningskedjor med mer av närliggande underleverantörer samt att investeringar i forskning och utveckling samt ny teknik ska prioriteras. Det betyder nya möjligheter, och svårigheter, när det gäller att hitta vinnarna på börsen.

Att finansmarknadens reaktioner på fredagens negativa tillväxtbesked ser ut att bli så beskedliga får i stort hänvisas till att svaga siffror var väntade och att det dessutom bidrar till stigande förväntningar på kommande stimulanser. Men det finns förstås också en smärtgräns för hur svaga tillväxtsignaler som marknaden kan accepterar. Tillväxtprognoserna för årets sista kvartal behöver definitivt justeras ner och, beroende på hur allvarlig smittspridningen blir, kanske även utsikterna för 2021. 

Mer från förstasidan

Marknadsöversikt

Stockholmsbörsen, OMXS30

I dag
-
Senast
-
{point.key}

Världsindex

Index +/- % Senast
DAX - -
Hang Seng - -
Nikkei - -

Valutor

Valuta +/- % Senast
USD/SEK - -
EUR/SEK - -
GBP/SEK - -
EUR/USD - -

Räntor

Ränta +/- % Senast
- -
5-års ränta - -
10-års ränta - -

Råvaror

Råvara +/- % Senast
Olja - -
Guld - -
Silver - -
Koppar - -